En torsdag i september

Snart har jag jobbat min andra vecka efter föräldraledigheten och denna veckan har vi assistans av mina föräldrar som hämtar och lämnar Edith på förskolan. Lyx på hög nivå för oss! Under tiden jag har varit hemma så har det öppnat flera nya restauranger, vissa har jag testat men de flesta har ännu inte fått något besök. Dagens lunch intogs på Hedlunds havsbars uteservering. Älskar att det vara på gränsen till för varmt att sitta i solen idag. 

När jag gick mellan möten så gick jag förbi Bunches härliga blomsterhav och jag var tvungen att stanna för att ta en bild. Hade det inte varit för att jag hade många timmar kvar innan jag skulle åka hem hade det fått följa med ett rejält fång hem. Älskar sensommarblommorna. 

Efter jobbet möttes jag och Henrik upp för en tidig middagsdejt. Hur lyxigt som helst för småbarnsföräldrar. Vi testade Gården. Snyggt ställe men vi var i stort sett ensamma vilket inte känns så kul. God mat men det är bra att inte vara så hungrig.

Livspussel och enkla lösningar

Så är vi tio dagar in att få känna på det berömda livspusslet. Tidiga morgnar, det dåliga samvetet och att vara en av de sista som hämtar för förskolan. Plötsligt så träffar vi Edith några få timmar varje dag och tyvärr är ju inte alltid de där timmarna innan det är dags att sova de allra mest sprudlande om man säger så. Det är i den stressiga vardagen de smidiga lösningarna är räddning. Som att låta Edith få sitt favoritmellis i vagnen hem från förskolan så att hon kommer hem med lite ny energi. En riktig favorit är Alex & Phils smoothie med blåa bär och vanilj. Det roliga var när hon skulle få ett mellis hemma i helgen så gick hon direkt bort till köket och la smoothien i en stekpanna. Inte för att jag brukar steka smoothie men som hon tar efter saker som vi gör. 

Detta inlägget skrivs i samarbete med Alex & Phil. 

Libapizza

Något som blivit en favorit när vi inte orkar stå i köket för länge är libapizza. Alltså pizza gjort på libabröd. Vi har gjort olika varianter och en favorit är löjromspizza och en annan är den med grönkål, päron, chevré, valnötter och honung som jag gjorde idag. 

När jag lagt upp dessa pizzor på instagram får jag väldigt mycket frågor på recept och just recept är ju inte riktigt min grej. Men jag brer ett tunt lager med turkisk yoghurt och sen smular jag getost. Sen lägger jag på grönkål och tunt skivat päron. In i ugnen på ca 230-250 grader (beroende på ugn) tills pizzan får fin färg. Det brukar ta typ 5 minuter. Sen toppar jag med valnötter, honung, citronzest och ruccola. Avsluta med flingsalt, peppar och lite god olivolja. Det enda man ska tänka på att inte ha för mycket fyllning då vi vill att den ska bli så där frasigt knaprig.

Sensommarens bästa

Jag har sett att många skrivit om sensommarens vemod i mitt instagramflöde och det är något som drabbar mig varje augusti. Så fort kalendern visar augusti så slår vemodet till med all kraft. Efter någon vecka så ersätts vemodet av höstpepp istället. Då vill jag klä på mig, få till bra mat och träningsrutiner och ha ordning och reda i livet. Samtidigt så älskar jag att njuta av sensommaren. Baden är bäst då, skaldjuren godast och det går fortfarande att njuta av sommarvädret. Jag gillar också att klä mig på sensommaren. Det är fortfarande varmt nog för bara ben och strumporna kan vila men den stickade tröjan och kavajen åker fram igen. Sensommarens mest festligaste event är ju kräftskiva med ett gäng vänner. När Artilleriet skickade ut inspiration inför kräftskivan blev jag genast ännu mer peppad inför årets kräftskiva. Jag säger det varje gång men jag behöver verkligen ett skaldjursfat på ställning. Det åker rakt upp på augustis önskelista. 

Bilder: Artilleriet. 

Efter arton månader med henne

Idag har jag börjat jobba efter arton månader hemma med vårt lilla busfrö. Topparna och dalarna har varit många och vi var väldigt redo för förskola och jobb nu. Edith hade varit redo för förskolan redan i våras men nu var hon verkligen redo. När vi lämnar henne hinner hon knappt vinka innan hon springer in och leker med nya kompisar och pedagoger. Det är fin känsla. Att hämta henne vid 17-tiden och hon var ett av tre barn kvar kändes lite mindre bra. Det är väl nu livspusslet och det dåliga samvetet kommer att bli den stora utmaningen. 

Att ha varit hemma så länge har varit väldigt speciellt. Det är väl här jag ska skriva hur fantastiskt det varit men jag har tyckt att det varit väldigt jobbigt i perioder. Jag har saknat en viktig del av mig själv och den ser jag fram emot att komma tillbaka till.  Jag är glad över att jag jobbat deltid hela tiden, det har verkligen passat mig. Även om jag inte har varit helt tillfreds över att vara hemma så har det såklart varit en ynnest att få tillbringa så mycket tid med världens bästa Edith under hennes första 1 1/2 år i livet. Nu skriver vi som familj ett nytt kapitel och det ser vi alla fram emot. 

Jag fick lite bloggpepp av en fin vän och inspiratör idag så ett höstmål är att bloggen ska få kärlek betydligt mer frekvent. Kanske inte dagligen iallafall flera gånger i veckan. 

Shopping på andra sidan sundet

När vi var i Danmark förra veckan så fick det följa med några shoppingpåsar hem. Typisk Emma-shopping bör tilläggas. En ny kudde med Libertymönster, boken som jag bloggat om tidigare och som jag nu köpte av en av författarna i hennes fina butik. I Hornbæk så köpte jag vasen i den butik som jag tidigare tipsat om. Dahliorna i vasen kommer från trädgården och resten köpte jag i blomsteraffären tidigare idag. Idag har jag också höstfixat mitt hår. Solblekta längder är nu ersatt av mörkbrunt, betydligt kortare år. Jag gör mig verkligen redo för att börja jobba om tio dagar. 

Min boksommar

 Bortsett från det faktum att vi ägnat väldigt mycket tid åt att jaga Edith i sommar så har vi också tagit det väldigt lugnt och jag har plöjt en del böcker. Vissa bättre än andra. Den jag främst vill rekommendera är Hanya Yanagiharas "Ett litet liv". Jag visste faktiskt inte vad boken handlade när jag började läsa och jag har haft den liggandes på sängbordet sedan i vintras men inte riktigt kommit mig för att läsa denna tegelsten. Boken börjar tämligen lättsamt men snart blir den väldigt mörk. Boken etsar sig fast och jag var helt urlakad när jag läst ut den tre dagar efter att jag påbörjade den.

Jag avslutade precis Dinah Jefferies - "Teodlarens hustru" som också är klart läsvärd. Utspelar sig på en teplantage under kolonialtiden på Ceylon och innehåller både kärlek, lögner och svek. 

En bok som egentligen inte alls är min typ av bok B.A Paris - "Bakom stängda dörrar" men när jag väl började med den hade jag väldigt svårt att släppa den. En fruktansvärd bok med en fullständigt avskyvärd person i en av huvudrollerna. Sen har jag även slentrianläst några av Malin Persson Giolitos böcker och även några av Jenny Colgans gulliga men inte så intressanta böcker. Jag har även läst en serie om Smögen som faktiskt varit riktigt dålig.