En kväll i Maj

En sak jag ångrar från graviditeten är att det inte finns några ordentliga bilder på mig med magen. Självförvållat såklart eftersom jag inte kände mig fin som gravid men det är ändå en liten sorg så här i efterhand. Eller sorg är väl en överdrift men jag önskar att jag hade sett till att jag hade fina bilder. Samma sak gäller också den allra första tiden med Edith. Inte så konstigt det heller eftersom vi tillbringade den första veckan på neonatal och där och då var tankarna på fina bilder ganska långt bort. Däremot är vi duktiga på att dokumentera nu. Förutom att jag har väldigt mycket mobilbilder på henne så försöker vi ta mer ordentliga bilder i samband med hennes månadsdag och på hennes tremånadersdag i Maj tog hennes moster väldigt många helt magiska bilder på henne och mig. När jag tittar igenom bilderna så inser jag hur snabbt tiden går och hur mycket hon växer. Den lilla bebis som syns på bilderna är nu en rätt så rörlig, orädd och högljudd liten tjej som utvecklas i ett rasande tempo och om en veckan blir hon fem månader. 

Bilder: Jennys perspektiv