Rom och maten

Detta inlägg känns lite som ett sånt allt-är-förlåtet-inlägg. Jag har liksom aldrig varit den som ställt mig  till den stora skara som lovordar det italienska köket. Fantastiska råvaror, absolut men jag tycker att pasta pesto får lite väl mycket credd. Typ. Sommarens vistelse i Ligurien imponerade inte heller i matväg faktiskt. Men som sagt, allt är nu förlåtet då Rom bjöd på mat som fick mig mållös och det är inte så lätt. En god vän till oss bor i Rom och han hade levererat en lista på restauranger. Vi har nu lärt oss att aldrig avvika från den listan och om vi håller oss till listan så kommer vi att få smaka mat så sagolik att det måste vara så man tänkte när man skapade maten. Bilden ovan och precis under kommer från en restaurang som heter al Moro. Den öppnade 1929 och då började personalen. Och då kom gästerna. Det är samma gäster och personal idag. Stället är som taget ur en gudfadern film och atmosfären är oerhört speciell. Trots att restaurangen ligger på en liten gränd precis vid Fontana di Trevi så är detta stället väldigt genuint och det är inte mycket turister som hittar hit. Vår tipsare skrev att deras kronärtskocka och oss buco var att rekommendera och det var som att äta en liten bit av himmeln. På riktigt. Osso bucon var magisk och den enda nackdelen med denna lilla pärla var att vi var så mätta att vi inte orkade dela en tryffelpasta också. 

Vår första kväll i Rom så tog vår vän med oss till först Bar del fico och sedan till ristorante del fico. Både baren och restaurangen går i samma stil som på bilden nedan och är populära ställen för romarna.  En kort stund efter att jag tog denna bilden så var stället proppfullt och på scen spelade ett band härlig musik som andades sextiotal. Vem kan inte låta bli att bli glad när man hör Buona sera på saxofon? Även här var maten galet bra. Köttet smälte i munnen och tryffeln var väl tilltagen. 

Innan vi satte oss i en taxi till flygplatsen så satte vi punkt för den här gången i Rom med en tryffelpasta och ett glas rött sittande på en uteservering i solen. En bättre 23 december alltså. En tryffelpasta gör förvisso vilken dag som helst lite bättre. Men i solen. På en uteservering i december så blir det lite extra bra.