Fäviken magasinet

I torsdags efter jobbet hoppade jag och Henrik på nattåget till Östersund och 06.30 i fredags var vi framme. Efter att ha hämtat ut en hyrbil begav vi oss mot Åre där vi tillbringade dagen för att sedan bege oss mot anledningen för vår resa, nämligen Fäviken magasinet. Efter att ha åkt en bra bit i dimman på en grusväg så kom vi fram till denna omtalade restaurang där Magnus Nilsson lagar fantastisk mat och som Guide Michelin inte ännu besökt och de har verkligen missat något. 

Vi fick nämligen två av de åtråvärda platserna på denna speciella restaurang i bröllopspresent av ett gäng kompisar. Två av tjugofyra matplatser och två av tolv av sovplatserna. Då har de ändå utökat antalet sittplatser med åtta stycken det senaste året. Vi hade egentligen ingen aning om vad som väntade oss. Efter att vi hade fixat till oss så satte vi oss framför brasan och då började det komma tallrikar. Närmare bestämt sju stycken kom det när vi satt där framför brasan. Både min och Henriks favorit syns på bilden med trälådan nedan, nämligen flottyrkokt grishuvud med krusbär och dragonsalt. Maten är förvånansvärt närproducerad och de jobbar mycket med fermentering och inläggningar. I alla fall vid denna tiden på året.

Efter dessa delikata aptitretare gick vi upp en trappa fick vara med om en unik upplevelse. Servicen är speciell. Avslappnad men när det kommer till maten är det blodigt allvar. Man får veta vad man har på tallriken precis innan man ska äta respektive rätt. Det finns alltså ingen meny och man har ingen aning om hur många rätter det är kvar. Min favorit var kungskrabban med nästan bränd grädde. Jag som sagt att jag inte gillar krabba. Det gör jag numera. Snyggast var pilgrimsmusslan som kom i sitt skal på en bädd av mossa och som var tillagad över björkkol och enekvistar.

Menyn vi åt bestod av 27 serveringar och vi fick en upplevelse som vi aldrig kommer att glömma. Efter servering 24 gick vi åter ner och satte oss framför brasan och det fortsatte att komma ut tallrikar med sötsaker, hemmagjord likör och egengjord snus. Snusen hoppade jag dock över. Bredvid oss satt ett irländska par som kommit till Sverige enbart för att äta på Fäviken och jag förstår dem. En upplevelse värd den inte helt smidiga resan och en bröllopspresent som vi aldrig kommer att glömma. 

När vi vaknat och fortfarande var mätta så var det dags för frukost. Man sitter vi samma bord som kvällen innan och frukosten står redan uppdukat på respektive bord. Fävikens galet goda gröt kom inte med på bild och det gjorde inte heller hallongrottorna som gräddades framför våra ögon och som serverades direkt från ugnen och smälte i munnen. 

Sen njöt vi av omgivningarna innan vi lämnade Fäviken med en känsla av att ha upplevt något som är få förunnat. Därefter åkte vi till Östersund där vi tillbringade en hel dag och insåg att det inte är helt lätt att fördriva en hel dag där. Men efter att ha avverkat alla sevärdheter, bio och middag på trevliga Jazzköket hoppade vi åter igen på nattåget och åkte hem. En väldigt fin upplevelse rikare.