En väsentlig skillnad bör ju bli maten. Storbritannien är inte känd för sin kulinariska mat direkt och jag tror att lägsta nivån är långt ifrån Paris. Det är det som är så intressant med Paris, att lägsta nivån är så hög. Man kan i stort sett gå in på vilket hak med plastdukar och lysrörsbelysning som helst och få superb mat. Jag föredrar att satsa på att äta lokala specialiteter när jag är ute och reser. Ser alltså ingen anledning att åka till Paris för att äta tex. sushi eller tapas. Foie gras, tartar, Moules marinieres, creme brulee och macaroons, baugetter och croissants har stått på menyn och har smakat så där fantastiskt som man kan förvänta sig av ett av världens mest erkända kök.
Jag uppskattar det självföreoende som Paris har. När man beställer frukost så är det inte omöjligt att får man en baugette med enbart smör till. Torftigt kan det verka men med den kvaliteten de har på sitt bröd så gör det bara det enda rätta. Precis som att det väldigt sällan bjuds på fantastiska uppläggningar. Varför ska de gör det när maten talar för sig själv?
Tartar |
Ostron som var pojkvännens förrätt då jag åt ankleverpaté. Dock åt jag ett ostron. På L atlas i St Germain |
Skulle kunna vara en av världens bästa maträtter. På samma ställe som ovan |
Anklever med fikonmarmelad och ett särskilt salt. Till detta serverades fantastiska grillade baugetter. En magisk måltid där vi även fick njuta av allsång |
Laxtartar på samma ställe som ovan |
Jag är ingen glassmänniska men detta var en av de godaste glassar jag ätit. |
Sen frukost / tidig lunch vid Louvren. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar