söndag 15 september 2013

Min slutmålsklänning


För drygt åtta månader sedan så köpte jag klänningen. Drygt tre storlekar för liten var den då och målet var väldigt konkret. På vår årliga kräftskiva skulle jag ha den och känna mig bekväm. Nu är det förvisso inte helt enkelt att känna sig bekväm i en osmickrande knallröd långklänning med hög slits. Men det var mitt mål. Och igår var festen och klänningen var på. 

Jag nådde mitt viktmål för ett tag sedan. Och det målet var något reviderat från det målet jag satte i vintras då jag dragit ner min målvikt något. Det slutade på minus 22 kg sedan den 8/1. Nu är mina mål annorlunda. Ett av mina mål är att stanna vid den vikt jag nu har och inte gå ner mer. Ett annat mål är att hitta den där balansen jag så mycket eftersträvar. Jag känner att jag är en bra bit på vägen. Jag är numera inte på gymmet varje dag utan kör 3-4 gympass och om vädret tillåter adderar jag lite promenader. Idag går min träning mer ut på att bli starkare och tajtare och inte att bli mindre. Jag tror att inte att det är klädsamt om jag blir mindre, det är så här min kropp ser ut och det måste man nog acceptera. Nu är det detaljer där rätt träning är verktyget som gäller.   Som ett led i jakten på balans så har jag även tonat ner hur mycket jag delar med mig av i sociala medier. 

Ni är många som mailar och frågar om hur jag gått tillväga, vad som varit jobbigast och en rad andra frågor. Gällande mitt tillvägagångssätt så har jag börjat träna mycket samt totalt förändra min kost och till stor del även mitt liv. Jag äter inget socker eller mjöl och är väldigt restriktiv med alkohol. På sistone har jag inte varit fullt så strikt gällande mjöl men socker är bannlyst. Mitt kostmål för framtiden är att fortsätta äta ren mat utan tillsatser och fortsätta fokusera på bra, näringsrik mat som får kropp och själ att må bra. Min plan är att landa på en 80-20 modell där jag äter väldigt sunt 80 % av tiden och unnar mig 20 % av tiden. Med att unna sig menar jag då inte att äta lösgodis och snabbmat utan att unna mig ett glas vin, en god ost eller Henriks fantastiska chokladfondant gjord på riktigt bra råvaror.  Jag är och har alltid varit väldigt intresserad av mat och den enda skillnaden är nu att jag helt plötsligt är väldigt intresserad av hur tex. chiafrö påvekar kroppen. En väldigt viktig del i mina resultat har varit den mentala biten. Att sluta komma med undanflykter och faktiskt på riktigt förändra beteende. Jag är själv ansvarig för mina handlingar och de val jag gör.

Det som har varit jobbigast är att hela tiden behöva förklara och ibland även försvara sina val. Jag tycker att det är ganska sorgligt att man måste förklara varför man väljer att avstå drinkar och desserter men så är det ganska ofta. Man upplevs som tråkig och konstig vilket jag upplevt som ganska jobbigt. Sen förstår jag till viss del min omgivning då jag förändrade så mycket på kort tid. 

Jag tror att detta är det sista inlägget jag skriver på detta tema på det här sättet. Jag kommer att fortsätta att tipsa om bra hälsosam mat och kanske skriva en del om träning. Men vägen mot ett sundare jag slutar här. För jag är mitt sundaste jag idag. Och nu börjar den livslånga utmaningen att fortsätta vara det utan att det tar över hela mitt liv. 

Jag svarar givetvis fortfarande på kommentarer och era mail på temat. Ni når mig på emma.karlsson84@gmail.com. Här finns en bild på hur jag såg ut när jag började samt en från tidigare i somras.



13 kommentarer:

  1. Stort grattis och riktigt bra jobbat! Det största segern är nog den insikt du fått och dina tankar om hur det ska gå till resten av livet. Det där är inte det lättaste att komma fram till, tro mig det har jag kämpat med. Alltid lika härligt att läsa din blogg Emma, tack! Kramar Elin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina fina ord Elin! Du har rätt i att den mentala biten har varit min största förändring...

      Radera
  2. Svar
    1. Tack! Jag känner mig väldigt glad!;)

      Radera
  3. Stort grattis och verkligen otroligt bra kämpat! Jag håller med dig om allt ovan och jag tycker det är jättetråkigt att du fått kommentarer från omgivningen som gör att du måste försvara och/eller förklara dina val och mål. Men egentligen säger det ju mer om dem som fäller kommentarerna än om dig, att dessa människor är lite missnöjda med att dem inte tagit tag i det (kanske) på det sätt du gjort, kämpat väl och klarat ditt mål! Det måste kännas som en vinst att du faktiskt på mindre än ett år förändrat så mycket och blivit en smalare men framför allt sundare version av dig själv. Du strålar verkligen! Det syns rakt igenom bilderna och det är inget som går att "fejka". Jag brukar läsa här ofta, ibland varje dag och jag gillar din stil vad gäller kläder, heminredning och mat (vi verkar ganska lika på väldigt mycket hihi) med mera - och jag är sämst på att kommentera. Vi känner ju inte alls varandra men av det jag kunnat läsa i bloggen verkar du vara en toppentjej! Jag tycker verkligen du ska vara stolt och glad över vad du åstadkommit och sträcka på dig lite extra att du klarade det! Och försöka att inte ta åt dig av kommentarer.. Så väl kämpat och jag hejjar på dig att du ska fortsätta kunna hålla det (är nog den tuffaste utmaningen av allt). Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack J för dina fantastiska ord. Så glad jag blir.

      Jo, det är ju tiden från nu som blir den tuffaste. Jag är ju van vid att jobba mot tydliga mål och nu är målat att stanna. Eller jag har ju en del träningsmål men de är inte lika enkla att ta på. Jag tror dock att jag nu har de bästa förutsättningarna för att lyckas. Eller jag hoppas det.

      Stor kram!

      Radera
  4. jag är stum av beundran!!
    GRATTIS och enormt bra kämpat!!!!!

    SvaraRadera
  5. Bra jobbat. Väldigt tacksam om du kan ge ett svar på min fråga. Hur har du lyckats att träna varje dag? Mitt svåraste problem är att inte ha motivation att träna. Så please help me.
    Grattis en gång till. Och lycka till i framtiden. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I början så såg jag till att träna antingen innan eller efter jobbet. Alltså aldrig komma hem om. Och direkt på morrnarna på helgerna. Efter ett tag (typ 2 månader) så började jag faktiskt på riktigt tycka det vara roligt att träna och som jag skrivit många gånger tidigare. Det är inte alltid roligt att gå till gymmet men alltid roligt att å därifrån... Och om man har den där dagen då allt suger och man bara vill gå hem och lägga sig på soffan men egentligen vet med sig att det bästa botemedlet är att gå och träna så verkar det ju dumt att inte göra det som faktiskt får en att må bäst. Och sen är det så enkelt att det bara är att sluta hitta undanflykterna... även om det inte alltid är det enklaste...

      Jag tränar fortfarande nästan alltid i direkt anslutning till jobbet för att jag tycker att det är den mest tidseffektiva lösningen. Lycka till med att hitta motivationen!

      Radera
  6. Imponerande – och på alla sätt sund – resa. Och inspirerande! Grymt bra jobbat, Emma.

    SvaraRadera
  7. Verkligen imponerande och inspirerande! Har läst ett tag men är en av dem som är dåliga på att kommentera. Gillar blandningen av inredning, mode och träning. Du ser ut att må fantastisk, bra kämpat!

    SvaraRadera