tisdag 17 april 2012

Ett underbart hål i väggen

Som en hel del redan var så har jag en viss förkärlek till hål i väggen. Jag gillar helt enkelt det oväntade och inte så slätstrukna. Igår kväll hade jag och Louise vår sista kväll i London. Efter att jag läst en hel del brittiska matbloggar så insåg jag att ett ställe som väldigt ofta dök upp var Spuntino i SoHo. Dock stod det att det att man var tvungen att vara där tidigt för detta var ett ställe med endast 26 plaster, som var väldigt poppis och inte tog emot några bokningar. Med en lista på reservställe så begav vi oss till detta omtalade ställe som enligt säkra källor skulle vara svårt att hitta då det inte fanns någon skylt utanför. Vi hittade detta hål i väggen modell större och eftersom vi igår hade tur så fanns det även plats för oss. 

På Spuntino sitter man i baren. Man beställer rätter som man delar, vinet är billigt och serveras i vattenflaskor och dricks ur vattenglas. Väggarna är smutsiga och i högtalarna spelas det musik a la Johnny Cash. Hela tiden. Jag och Louise skilde oss en del från resten av gästerna när vi kom in i kappor och sidenklänningar under men på detta stället får man vara som man vill. 



Menyn är som sagt smårätter som man delar. Inspirationen kommer från USA med klassiker som Mac and cheese och burgare i olika former. Fast med finess, kärlek och ett genuint intresse för maten. Allt på detta ställe är genomtänk in i minsta detalj. Utan att för det vara konstlat.



Desserterna förtjänar egentligen ett helt eget inlägg. På riktigt. Och då är jag inte ens särskilt förtjust i desserter.


Denna ursöta burgare är gjord på någon form av fläsk. Hur den är gjord övergår vårt förstånd men den var sagolik. Fullständigt magisk.


Att en så enkel rätt som en pasta med musslor i tomatsås kan vara så underbar. Jag förstår inte det men vissa saker behöver man inte förstå. Bara njuta av. 



Mac and Cheese. Ingen rätt som någon av oss brukar beställa direkt men var en av de mest hyllade rätterna här. Den var ljuvlig. Enda minuset var att de var på gränsen till för stor för två personer. Hade med fördel kunnat vara lite mindre så att man hade fått plats med ytterligare en rätt i magen.



Desserterna var som sagt magiska. Jag åt en ljuvlig glass med crunch av valnötter och fikon. Till det en kolasås med seasalt.  Louise åt denna fantastiska sandwich gjord på en jordnötssmörsglass med någon form av sylt, nötter och karamell. Louise sammanfattade hela middagen på ett helt strålande sätt. Det enda negativa var att man fick kärnor från sylten mellan tänderna. Och att vi inte hittat denna pärla tidigare så att vi hunnit med ett besök till. 




Så om ni ska till London, missa inte denna pärla som ligger på Rupert Street 61, Soho. Lova mig det. 

1 kommentar:

  1. Tack för tipset! Åker till London med familjen nästa fredag. Fler tips tack!!

    /Susanne

    SvaraRadera